Nationalanarkister?
Det är lustigt det här med nassarnas grova identitetskris. De vet inte vart de ska ta vägen eller vart de ska stå.
De går runt som hungriga djur utan ngt att äta. De tror sig ha några tänkare men det är bara ett sken. Det deras tänkare gör är att plocka upp det som vänstern slängde bort för ca ett decennium sen för att nu ta till sig det och agera därefter. Mam kan likna det vid att de plockar upp mat som vi slänger på marken och äter upp den.
Efter alla svängom de har gjort så har nu nassarna börjat använda sig av uttrycket nationalanarkism. De läser Bakunin och drömmer om ett samhälle på landet som de ska bo i när världen faller samman. Bra där, hoppas ni drar igång med det här arbetet så fort som möjligt. Sjöbo är väl ett bra ställe att hålla till på? Eller varför inte någon annan håla i Skåne? Finns fullt av KKK-byar där.
Det roliga med de här extremstrasseristerna, nationalproggarna eller vad de nu vill kalla sig är att de även använder sig utav vänsterns symboler. Anarko-A, ockupationssymbolen mm. Undrar vad nästa drag blir? Om man kollar på tyskarna så har de tom gjort om AFA-loggan till sin egen. Fantasilösa, idelösa och nazister. Tråkigare liv får man nog leta efter. Och det kommer nog inte bli bättre av att de blir anarkister över det hela.
Ja, vad ska man vänta sig av en sk rörelse som inte har gjort annat än supit, brölat, visat kuken på internet, våldtagit minderårgia, torterat flickvänner och annat sjukt?
Men den här utvecklingen är perfekt, det vänstern gjorde när de kom på att det är lika illa att käka på Mcdonalds som på Max, och slutade bry sig om Coca Cola eller Cuba Cola, så började man prata om klass. Men hur ska extremstrasseristerna/nationalanarkisterna/nationalproggarna gå vidare sen när de måste utveckla sin nya identitet? De kan ju inte börja prata klass. Det strider ju mot deras ideologi. De bryr sig ju inte om klass, tvärtom, de tror tom på klassamhället och samförståndsandan över klassgränserna (obs! mellan vita starka arier såklart, för då spelar det ingen roll om ngn äger majoriteten av din vakna tid) och ogillar fackliga föreningar.
Vem vet, om 3-4 år kanske återstoden (Vestis, kuk-viktor och joel salcin) drar igång nationalquerrism? Det vore en fin sak att få uppleva och inte heller så långsökt då många bögar faktiskt ser sig som nationalister och höger dessutom. Kolla bara på Pride.
Nu bär det av mot oanade höjder (och kanske djup?) för våra kära strasserister.
Man har också hört talas om nationella situationister.
Nationell triple oppression (synd om vita, ariska män och överklassen) kanske kan bli det nya? Eller varför inte Nationell intersektionalitet? Möjligheterna är enorma för Sveriges knivskarpaste intellektuella.
Fast i all ärlighet nazisterna har redan tagit sig över klasstängslet när dom började köra med sin antikapitalism. Du får tänka på att det som får oss är ett försök att ta sig BORT ifr¨ån identitetspolitik är för dom ett försök att komma TILL identitetspolitik vilket ju sloganen för motpol.nu lite visar på… Så när dom använder sig av klasspolitik blir det just nån form av tafflig hyllning till den arbetande mannen och kritik av kapitalismen … (att den krtiken är rätt jävla otrolig i sin grundhet är en annan femma – hitills har dom ju kommit fram till i grund och botten “storföretag, buuu” och nån form av dold kapitalism=judebolsjevism). Dom är där vi var 92 typ fast med lite judeskräck inblandat… tjo.
Nazister är inte mer än ett individuellt hot. Dom är ingen reell maktgrupp – deras politik är ett fartgupp för fylleheilande tonåringar och det som justifierar deras existens är deras förmåga att hoppa på just individer från grupper dom inte uppskattar. Och det är i den formen dom ska bekämpas – inte som en konstig statlig kampanj “nazism buuu” utan på individnivå eller som mest grupp för grupp…
När du säger att “vi” är där “ni” var 92 – menar du då 1892? Vilken vuxen människa tror på allvar, idag, att klassförhållanden är det fundamentala för en förståelse av mänskliga relationer? “Äger majoriteten av din vakna tid” – väx för fan upp, svenskar arbetar långt ifrån hälften av sin vakna tid (undrar om det ens blir en femtedel, utslaget över pension och semester och vård av sjukt barn). Åh att vi inte får vara helt och hållet självupptagna, snatta tuggummi, bilda “alternativa boenden” och spela diggeridoo hela dagarna – hur fan ska vi klara oss? Bäst vi gör revolution! SATAN vad ni är på väg ut, alltså, och det är så roligt att jag inte ens bryr mig om att vi är (nästan) lika marginaliserade och politiskt värdelösa. Ingen bryr sig om er “rättvisa” längre, alla garvar år er låtsasversion av människokärlek. Vad hände med de “inneboende klassmotsättningarna” när folk slutade lyssna på den självutnämnda eliten? FÖRSVANN de – nämen – jag som trodde de var naturbundna. Bäst ni börjar spela fotboll med flera mål som sagda situationister – det brukar hjälpa brustna röda hjärtan.
Och ni har inte ens övervägt möjligheten att exempelvis motpol-bloggare överlag inte överhuvudtaget är “nazister”? Nej, då blev det för komplicerat. Stor kritik ni ägnar er åt i alla fall – i nivå med Södermans. Piskor och spikklubbor på er, pojkar!
“När du säger att “vi” är där “ni” var 92 – menar du då 1892?”
Jag tror att han syftade på 1992, fast ni är ju inte bara där, ni är på samma gång kvar på år 1692 och drömmer om en förkapitalistisk landsortsidyll. Ett slags Tolkiens Fylke; fredlig, isolerat och präglat av småbruk och småborgerliga bytesrelationer.
Det är väl det alla nationalister har gemensamt, oavsett om de är hattar, strassar, sverigedemokrater eller nationalanarkister: Nostalgin. Alltid var det bättre förr, då sprang man lyckliga runt i gröngräset i Astrid Lindgrens Bullerbyn eller Tolkiens Hobsala. Man var inte rotlösa och alienerade utan hade en trygg förankring i familjen och i det lilla bysamhället och det spang verkligen inte omkring svartingar och rånade en på mobilen…
“Vilken vuxen människa tror på allvar, idag, att klassförhållanden är det fundamentala för en förståelse av mänskliga relationer?”
Tja, jag är väl en utav dem.
“svenskar arbetar långt ifrån hälften av sin vakna tid”
Det beror på hur man ser på det…
http://www.hogdalen.biz/index.php?view=articles&id=30
Och ja, vi är väl medvetna om att vi arbetar i uppförsbacke. Det har socialister gjort förr, de styrande har förklarat klassmotsättningarna upphävda tidigare också. Det är inte första gången vi befinner oss mellan två kampcykler, det gjorde vi även på 50-talet t.ex.
Hur länge tror du själv att de borgerligt-liberala vanföreställningarna kommer att behålla sin hegemoni? De börjar redan krackelera inför tyngden av verkligheten. Vi spelar motsatserna spel och snart är det vårt drag igen. Den kommunistiska rörelsen är den enda som kan upphäva klassmotsättningarna och den allt större alienationen, varken ni eller liberalerna erbjuder några lösningar. Ni kommer aldrig kunna vinna.